Fakta om Spanien

Allt om Spanien

Valspråk	”Plus ultra” – Latin Ännu Längre
Nationalsång	Marcha Real
Huvudstad	Madrid
Officiellt Språk	Spanska
Statsskick	Konstitutionell Monarki
Yta	505 983km2
Befolkning	47 miljoner
Befolkningstäthet	92,1 invånare/km2
BNP	2,3 biljoner USD (2023
BNP Per Capita	64 836 USD (2023)
Valuta	Euro
Tidszon	CET (UTC+1)
Högsta punkt	Teida (3 718 meter)
Största Sjö	Lago de Sanbria (3,68km2)
Längsta flod	Tajo (1038km)
Nationaldag	12 Oktober
Nationalmärke	E
Landskod	ES, ESP, 724
Toppdomän	.es
Landsnummer	34

Spanien

Spanien, eller España på spanska, är ett land med fullständigt namn Konungariket Spanien, beläget i sydvästra Europa på Iberiska halvön. Dess geografiska område inkluderar inte bara det europeiska fastlandet utan även öar som Balearerna i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten, samt två autonoma städer i Nordafrika, Ceuta och Melilla, som gränsar till Marocko. Dessutom finns det en spansk enklav, staden Llivia, inne på franskt territorium. Med en total yta på 505 983 km² är Spanien det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen, efter Frankrike.

Spanien har en lång och komplex historia präglad av olika kulturer och inflytelser. Landet enades på 1400-talet genom giftermålet mellan de katolska monarkerna och genomförandet av Reconquista, återerövringen av den iberiska halvön från de muslimska styrkorna år 1492. Å andra sidan har Spanien också haft en betydande global påverkan, särskilt under den moderna eran då det blev ett globalt imperium. Denna påverkan har lett till att spanska språket nu talas av över 500 miljoner människor över hela världen, vilket gör det till det näst mest talade modersmålet i världen.

Spanien är idag en demokrati med en parlamentarisk regering under en konstitutionell monarki. Landet har den tolfte största ekonomin i världen efter nominell BNP och en hög levnadsstandard, vilket inkluderar en hög Human Development Index och det tionde högsta livskvalitetsindexet i världen. Spanien är medlem i flera internationella organisationer inklusive FN, EU, Nato, OECD och WTO.

Trots framgångar har Spanien också stött på interna utmaningar, särskilt relaterat till regionella separatistiska rörelser som den i Baskien och Katalonien. Konflikten med Katalonien nådde en akut nivå under 2017 och ledde till en konstitutionell kris. Trots dessa interna spänningar fortsätter Spanien att sträva efter att upprätthålla sin demokrati och sin plats som en viktig aktör i internationella sammanhang.

Geografi

Det spanska fastlandet präglas av imponerande platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Från dessa höjder strömmar flera stora floder, däribland Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten breder slättland ut sig, ofta bildade av sediment. Den största av dessa slättland finns vid Guadalquivir i Andalusien, medan östra delen av landet erbjuder liknande slättland tillsammans med floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar mot Medelhavet i öst, Biscayabukten i norr och Atlanten i väst. Öarna Balearerna ligger i Medelhavet medan Kanarieöarna ligger i Atlanten utanför Afrikas kust.

Vad gäller klimatet kan Spanien delas in i fyra huvudområden enligt Köppens system:

1. Medelhavet: Främst subtropiskt klimat i östra och södra delarna av landet med betydande regn under vår och höst. Vintrarna är milda.
2. Inlandet: Här råder ett kontinentalt klimat med kyliga vintrar, där det kan förekomma mycket snö i norra delen av landet, och varma somrar.
3. Norra Atlantkusten: Nederbörden faller främst under vintern med milda, något kalla, somrar.
4. Kanarieöarna: Här råder ett subtropiskt klimat som gränsar till tropiskt, med milda temperaturer (mellan 18 °C och 24 °C) året om.

Dessa olika klimatzoner bidrar till att ge Spanien en mångfaldig och varierad natur och gör landet till ett populärt resmål med något för alla smaker och årstider.

Historia

På 1400-talet var den Iberiska halvön fragmenterad, delad mellan flera olika stater inklusive Kastilien, Aragonien, Portugal, Navarra och den sista muslimska staten, Granada. En historisk händelse som präglade regionen var bildandet av en dubbelmonarki år 1479, när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenades genom äktenskap och skapade en personalunion mellan sina riken. År 1492 erövrade de Granada, och 1512 införlivades Navarra med Kastilien, vilket grundade Spanien som en enhetlig stat.

Under 1800-talet befriade sig många av Spaniens kolonier och imperiet föll samman, särskilt efter det spansk-amerikanska kriget 1898 då Kuba förlorades, vilket definitivt avslutade den spanska dominansen i Latinamerika.

Efter sociala och politiska omvälvningar ledde etablerandet av en skör demokrati 1930 till det blodiga spanska inbördeskriget (1936-1939), där Francisco Francos militära upprorsmakare till slut grep makten efter en utdragen strid. Under kriget stupade omkring en halv miljon spanjorer och lika många avrättades eller dog av svält under de svåra efterkrigsåren. Under Francos regim fängslades över två miljoner människor för politiskt motstånd, och det dröjde till 1975 innan hans styre tog slut. Från 1960-talet började dock ekonomin snabbt att utvecklas, vilket ledde till en social motreaktion.

Under 1950-talet inleddes Spaniens era som turistmål, med populära destinationer som Mallorca, Gran Canaria och Costa del Sol som snabbt blev favoriter för soltörstande turister. Denna trend fortsatte med tillkomsten av fler resmål som Ibiza, Teneriffa och Costa Brava vid Barcelona.

Mot slutet av Francisco Francos regim, som redan var skuggad av våldsamheter, inträffade ett bombattentat mot premiärminister Luis Carrero Blanco, Francos tänkta efterträdare, i december 1973. Detta svarades med hårda repressalier, vilka fördömdes av omvärlden. Under hösten 1975 avrättades sju anhängare till separatistgrupperna Euskadi ta Askatasuna och FRAP trots internationella protester, vilket fick Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme att fördöma regimen som ”satans mördare”. Denna händelse orsakade stor upprördhet, särskilt då Hans Ericson, ordförande för Svenska transportarbetarförbundet, samtidigt fotograferades på Kanarieöarna.

När Franco avled 1975 hade han i nästan fyra decennier lyckats hålla oppositionen i ett järngrepp. Trots detta inledde hans efterträdare, Juan Carlos av Bourbon, i samarbete med premiärminister Adolfo Suarez, en snabb demokratisering av landet. En folkomröstning om politiska reformer genomfördes 1976, vilket ledde till allmänna och fria val 1977 samt antagandet av en ny demokratisk författning 1978. Ett kuppförsök 1981 från missnöjda grupper inom militären stoppades genom kung Juan Carlos beslutsamma ingripande. Därefter har Spanien utvecklats till en stabil parlamentarisk demokrati, med den långvariga socialistledaren Felipe González som premiärminister från 1982. År 1982 anslöt sig även Spanien till NATO.

Spanien blev medlem i EU år 1986, vilket innebar en betydande ekonomisk uppgång även för regioner där turismen inte varit en stor inkomstkälla. En omfattande satsning på infrastrukturen, inklusive nya snabbtågsförbindelser och en växande motorvägsnätverk, genomfördes från 1990-talet och framåt. Efter att ha förlorat makten till José Zapatero och det socialdemokratiska PSOE år 2004, kom Partido Popular (PP) tillbaka till regeringsställning under José María Aznar.

Sedan 2011 har Mariano Rajoy, ledare för PP, varit Spaniens premiärminister. Under denna period har konflikten med Katalonien skärpts, från tidigare tvister om regionens autonomi till en djupare konflikt om dess självständighet från Spanien. År 2017 kulminerade denna konflikt med en ensidigt utlyst folkomröstning och en stor spansk polisaktion för att försöka förhindra den, vilket ledde till en konstitutionell kris i Spanien.

I juni 2018 förlorade Mariano Rajoy en misstroendeomröstning i parlamentet. Pedro Sánchez från PSOE blev den nya premiärministern. I januari 2020 bildade Sánchez en koalitionsregering med vänsterpartiet Podemos, vilket markerade Spaniens första koalitionsregering sedan återgången till demokrati på 1970-talet.

Politik

I valet 2011 säkrade Partido Popular en absolut majoritet i Spaniens parlamentsval, med 186 av 359 platser i kongressen och 136 av 208 platser i senaten. Mariano Rajoy, som var partiledare, blev premiärminister den 21 december, vilket gjorde honom till den sjätte presidenten under den demokratiska eran som började 1977.

Under perioden mellan 2004 och 2011 styrdes Spanien av det Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE, med José Luis Rodríguez Zapatero som premiärminister. Under hans mandatperiod genomfördes flera betydelsefulla åtgärder, inklusive att öka representationen av kvinnor i regeringen till 50 procent, dra tillbaka de spanska trupperna från Irak och godkänna äktenskap mellan homosexuella.

I parlamentsvalet i november 2019 förblev det socialdemokratiska PSOE det största partiet i Spanien med 120 platser, medan det borgerliga PP fick 88 platser. Den mest framstående vinnaren i valet var dock ytterhögerpartiet Vox, som fördubblade sin representation och blev det tredje största partiet med 52 platser. Vänsterpartiet Podemos säkrade 35 platser, medan det högerliberala medborgarpartiet Ciudadanos var en av de stora förlorarna. Det katalanska Socialistpartiet ERC fick 13 platser.

Spanien är en konstitutionell monarki med kung Felipe VI som statschef. Regeringen leds av regeringschefen, även känd som Presidente del Gobierno på spanska.

Den spanska försvarsmakten, känd som Fuerzas Armadas de España, omfattar armén (Ejército de Tierra), marinen (Armada) och flygvapnet (Ejército del Aire), samt Guardia Civil. Efter att värnplikten avskaffades 2002 består Spaniens militär nu av en yrkesarmé.

Armén har en grundorganisation med 90 000 soldater fördelade i fyra mekaniserade brigader, tre lätta infanteribrigader och en fallskärmsjägarbrigad. Dessutom finns den Spanska främlingslegionen och Regulares i Ceuta och Melilla. Arméflyget består av en attackhelikopterbataljon och tre andra helikopterbataljoner.

Marinens grundorganisation består av 22 000 sjömän och 5 000 marininfanterister. Flottan har 1 amfibiefartyg, 10 fregatter och fyra ubåtar. Marininfanteriet är organiserat i en amfibiebrigad och tre basjägarregementen. Marinflyget använder helikoptrar och Hawker Siddeley Harrier stridsflygplan.

Flygvapnets grundorganisation inkluderar 25 000 flygsoldater. De viktigaste stridsflygplanen är Eurofighter Typhoon, F/A-18 Hornet och Dassault Mirage F1.

Spaniens utrikespolitik har efter återgången till demokrati efter Franco-eran fokuserat på att bryta den diplomatiska isoleringen, utöka diplomatiska förbindelser, gå med i Europeiska gemenskaperna och utforma säkerhetspolitiken tillsammans med Västeuropa.

Som medlem av NATO sedan 1982 har Spanien deltagit i multilaterala internationella säkerhetsfrågor. Dess EU-medlemskap är en central del av dess utrikespolitik, och på internationella frågor utanför Västeuropa föredrar Spanien att samordna med sina EU-partner genom det europeiska politiska samarbetet.

Spanien upprätthåller en särskild relation med spansktalande länder i Amerika och Filippinerna, med en politik som betonar idén om en Iberoamerikansk gemenskap. Detta innebär en förnyelse av det historiska konceptet ”hispanidad” eller ”hispanism”, som syftar till att koppla den iberiska halvön med den spansktalande delen av Amerika genom språk, handel, historia och kultur.

Administrativ indelning

Spanien är en nation geografiskt uppdelad i 17 autonoma regioner och 2 autonoma städer. Dessa autonoma regioner är vidare uppdelade i provinser.

• Andalusien
• Aragonien
• Asturien
• Balearerna
• Baskien
• Extramadura
• Galicien
• Kanarieöarna
• Kantabrien
• Kastilien och León
• Kastilien-La Mancha
• Katalonien
• La Rioja
• Madrid
• Murci
• Navarra
• Valencia

Utöver det spanska fastlandet finns det sex områden med spansk suveränitet längs den afrikanska kusten. De större av dessa områden, kända som Plazas de soberanía mayores, inkluderar exklaverna Ceuta och Melilla och administreras som autonoma områden. De mindre områdena, kända som Plazas de soberanía menores, som inkluderar öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas och Peñón de Vélez de la Gomera, står under direkt spansk administration.

Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter en speciell status inom Europeiska unionen enligt Europeiska unionsrätten gällande territoriellt tillämpningsområde.

Provinser

Det spanska kungariket är även indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner organiserar dessa provinser, där exempelvis Extremadura består av två provinser, Cáceres och Badajoz. Vissa autonoma regioner, såsom Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia och Madrid, består dock av en enda provins vardera.

Självständighetsrörelser

I Spanien finns olika politiska grupperingar som strävar efter självständighet och är nära knutna till regionalistiska och nationalistiska rörelser. Dessa inkluderar den katalanska nationalismen, den galiciska nationalismen och den baskiska nationalismen, vilka strävar efter att skilja de områden där de är aktiva från resten av Spanien. Sådana rörelser är framträdande främst i Katalonien, Galicien, Navarra och Baskien, där det finns politiska partier som aktivt driver för självständighet, såsom Esquerra Republicana de Catalunya, Unión do Povo Galego, Aralar och Bildu.

Å andra sidan finns nationalistiska partier som Convergència i Unió, Bloque Nacionalista Galego och Partido Nacionalista Vasco, som svajar mellan att förespråka regional autonomi och att aktivt sträva efter fullständig självständighet.

Naturtillgångar

Spanien har den fjärde största totala skogsarealen bland alla europeiska nationer, med ungefär 180 000 kvadratkilometer enligt FAO:s sammanställning i State of the World’s Forests. Efter att ha minskat under flera århundraden på grund av omfattande avverkning, ökade Spaniens skogsareal under andra hälften av 1900-talet med cirka 50 000 kvadratkilometer till följd av skogsplanteringar. Under det första decenniet av 2000-talet hade Spanien den högsta tillväxten av skogsareal bland alla europeiska länder, med en ökning på cirka 1 200 kvadratkilometer skog per år.

Spanien har även de tredje största tillgångarna för produktion av biomassa i Europa, med årliga produktionstillgångar om 90 miljoner ton.

Industri

På 1700-talet var Katalonien navet för Spaniens industriella utveckling, särskilt inom textilsektorn, och denna dominans har fortsatt sedan dess. Å andra sidan har Baskien och Asturien i norra Spanien varit ledande inom järn-, stål- och tung industri. Mot slutet av 1900-talet genomgick Spaniens industriella landskap en omvandling. Under Franco-regimen blev Madrid och Barcelona de främsta industriella regionerna, men efter Spaniens anslutning till EU uppstod fler industriella områden längs medelhavskusten.

Järn- och stålindustrin har etablerat sig i regioner som Valencia, Baskien och Asturien. Kemisk industri har inte bara sin bas i Madrid och Barcelona utan även i städer som Bilbao, Santander och Gijón. Aluminiumsmältverk finns bland annat i San Ciprián och Avilés.

Fordonsindustrin är en av de mest betydande sektorerna i Spanien och stod ensam för 10 % av BNP, 16 % av exporten och sysselsatte 380 000 personer år 2013. Produktionen av fordon har legat stadigt mellan 2 och 3 miljoner bilar per år sedan slutet av 1980-talet, och 2013 var Spanien den näst största biltillverkaren i Europa efter Tyskland. Totalt tillverkas ett 40-tal fordonmodeller, inklusive bilar, lastbilar och bussar, i 17 fabriker av 10 olika tillverkare, såsom SEAT i Barcelona, Nissan i Barcelona, Ávila och Santander, PSA i Madrid och Vigo, Renault i Palencia, Valladolid och Sevilla, samt andra.

Spanien är också en betydande producent inom textilier, järn och stål, bilmotorer, kemiska produkter, kläder, skor, båtar, raffinerade petroleumprodukter och cement. Livsmedelsindustrin, inklusive drycker och transportmaterial, är också av stor betydelse. Landet är känt som en av de ledande vinproducenterna, med en produktion på cirka 30 miljoner hektoliter år 2003. Innan omställningen på 1990-talet var järn- och stålindustrin främst koncentrerad till städer som Bilbao, Santander, Oviedo och Avilés.

Valuta och bankväsen

Valutaenheten i Spanien är euro och den ges ut av Banco de España i samarbete med Europeiska centralbanken. Sedan den 1 januari 1999 har den tidigare valutan, pesetan, varit fast kopplad till euron till en växlingskurs på 166,386 pesetas för en euro.

Den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro och den 28 februari samma år upphörde pesetan att vara i cirkulation, och euron blev den enda lagliga valutan i Spanien. Trots detta har spanska medborgare som fortfarande innehar pesetas möjlighet att få dem växlade till euro hos Banco de España. Detta möjliggör att gamla valutabehållningar kan konverteras till den nuvarande valutan, vilket underlättar övergången till euron och säkerställer att ekonomin fortsätter att fungera smidigt.

Turism i Spanien

Spanien är en av världens ledande turistdestinationer, och antalet besökare har stadigt ökat genom åren. Från omkring 28 miljoner besökare år 1973 steg siffran till cirka 59 miljoner år 2007. Denna tillväxt avspeglades också i turismens ekonomiska bidrag, där intäkterna ökade från cirka 27,4 miljarder amerikanska dollar år 1995 till cirka 65 miljarder amerikanska dollar år 2007.

Under den Stora recessionen påverkades den spanska turistnäringen negativt under några år, men återhämtade sig sedan från 2011 och fortsatte att växa stadigt. Mellan 2010 och 2016 ökade antalet turister med över 22,5 miljoner, från 52,7 miljoner till 75,3 miljoner. Intäkterna från turismen för år 2016 uppskattades till över 77 miljarder euro, motsvarande detsamma i dollar. År 2017 steg antalet besökare till 82,2 miljoner personer, med intäkter på 90000 euro.

Barcelona är Spaniens främsta destination för internationella turister och lockade 7,6 miljoner utländska besökare år 2015. Staden stod samma år för över 20 procent av landets totala turistintäkter från utländska besökare, vilket motsvarade 13,9 miljarder dollar.

Demografi i Spanien

Under en lång tid höll Spaniens befolkning en stadig nivå på 40 miljoner människor, med tillväxten som stagnerade på grund av låga födelsetal. Men under 2000-talet har landets befolkning ökat betydligt till följd av invandring, särskilt från Latinamerika och Rumänien. År 2006 passerade befolkningen 45 miljoner och fortsatte att växa snabbt. Enligt den spanska statistiska centralbyrån (Instituto Nacional de Estadística, INE) hade landet 47,15 miljoner invånare den 1 januari 2011.

Av de 44 708 964 invånarna enligt INE den 1 januari 2006 var 3,7 miljoner lagliga invandrare. Av dessa invandrare kom över en miljon från Rumänien, ungefär en halv miljon från Marocko, en halv miljon från Ecuador och 270 000 från Colombia. Det fanns även en betydande minoritet av brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000 personer. För närvarande är 10 procent av hela befolkningen födda utanför landet, vilket innebär att Spanien har den högsta invandringen inom EU.

Folkrikaste storstadsområdena i Spanien

Pos	Stad	Region	Provins	Folkmängd 1 Jan 2010
1	Madrid	Madrid	Madrid	6 025 629
2	Barcelona	Katalonien	Barcelona	5 014 474
3	Valencia	Valencia	Valencia	1 557 907
4	Sevilla	Andalusien	Sevilla	1 286 677
5	Málaga	Andalusien	Málaga	942 919
6	Bilbao	Baskien	Biscaya	910 085
7	Gijón-Oviedo	Asturien	Asturien	836 141
8	Zaragoza	Aragonien	Zaragoza	744 459
9	Alicante-Elche	Valencia	Alicante	697 039
10	Murcia	Murcia	Murcia	641 043